Måndag morgon och jag vill redan att denna vecka ska ta slut. Jag och Danny hade värsta bråket imorse, suck. Visst är det märkligt hur ens älskade lilla prins kan förvandlas till en ondskefull drake på nolltid. Jävla humör den ungen ligger inne med! måste han ha fått från Håkan.......
Iallafall sitter man här nu framför burken igen med rödgråtna ögon och känner sig totalt slut i kropp & själ. Danny sitter o glor på TV. Jag skjutsade honom upp till skolan, men efter en halvtimme kom han hem igen för han hade tydligen studiedag. Givetvis har han glömt att lämna mig papper om detta. Så trött man blir....
Känner att jag är inne i en "depp-period". Det är skit på jobb, skit på friskis o skit hemma med alla nära inblandade, plus att jag konstant går runt med Sus pappa i huvudet. Fattar inte varför jag inte kan släppa de där bilderna som ständigt finns på min näthinna. Vi började prata lite om honom i Lördags hemma hos Laxlusen och jag kännde hur tårarna brände bakom ögonlocken. Så sjukt när det faktiskt inte är min egen far som gått bort. Sus klarar allt så fint, o jag är ett vrak. Hur sjukt är inte det och framför allt själviskt! Jag borde trösta henne, inte tvärtom.
Jag får kalla kårar bara jag tänker på att gå in i hennes mammas lägenhet igen. Jag ser honom sitta på dasset död hela tiden och ligga där på golvet i hallen medans ambulansmännen kämpar för att försöka få honom tbx till livet. Nej fy fan, jag vill inte gå in där i lägenheten igen, det räcker med bilderna som ständigt fladdrar framför mina ögon...
Övriga problemen ska jag ta tag i ett i sänder. Alla som känner mig vet om att jag på ngt sätt alltid lyckas fixa till allt på ett bra sätt i slutändan, och att mina "depp-perioder" är ett övergående stadie. Man ska bara falla så lågt att man inte kan komma mer än upp igen, och kunna sålla bort allt onödigt som inte man behöver lägga energi på i första hand. Just nu är allt bara en jävla röra i huvudet. Jag är nog inte den trevligaste människan att umgås med just nu..



Kl. 14 är det dags för att sitta jour på jobb igen till kl 22. Blev ingringd till att åka med 20.10 tåget till Malmö och pass hem igen igår. Lagom arbetsdag =) Får se om man får ngt att göra idag eller om det blir kontorsarbete. Ska försöka få tummen hur det feta organet på baksidan av kroppen och ta mig till Vägledningshuset denna vecka för att skriva in mig på en komvux kurs. Jag saknar skolan så otroligt mycket att jag bestämt mig för att läsa en komvux kurs som substitut för högskola. Jag måste aktivera min hjärna lite innan jag blir tokig rent av! Jag har 3 stora passioner i mitt liv och det är att träna, läsa och musik och av alla 3 har jag fått alldeles för lite av den senaste tiden. Jobbet har tagit över mitt liv totalt, vilket tyvärr är ett måste så länge man bara går på timmar. Det är första gången i mitt liv jag faktiskt behövt vara orolig över hurvida jag har en inkomst nästa månad eller inte. Det tär på psyket enormt och jag vågar inte tacka nej till tider, därav nästan ingen ledighet denna månad. Sjukt att behöva ha det så, men det är väl bara till att vänja sig vid detta nya liv. Jag har tider denna månad ut, för Oktober vet jag inget än. Jag hoppas verkligen det kommer ut listor för Oktober denna vecka så den här klumpen i magen jag har kan släppa och jag kan vara lugn en månad till.

Nu ska jag ta tag i Maggans pälstussar som ligger överallt i hela huset. Funderar starkt på att raka mina håriga små vänner!
Lägger oxå in denna fantastiska låt med en av världens bästa sångare. Tröttnar aldrig på Joes fantastiska röst! Jag lyssnar alltid mer på texterna i musiken och har de inget budskap som tilltalar mig så sågar jag låten rätt av, men Joe kan sjunga vad fan som helst och texten kan vara hur menlös som helst, allt blir fantastisk oavsett vad, bara denna mannen öppnar sin mun! Att få se Joe Cocker LIVE är för mig en dröm!
Lyssna o njut =)