Nya resande!!

Tjena... igen...

Kan ju inte riktigt skryta med att jag tjatar sönder denna bloggen direkt.. är det ett tecken på att jag har vettigare grejer för mig, månne??
En liten uppdatering kan jag dock bjuda på ikväll, har Ullis i luren så jag får ju sysselsätta mig med nåt *flin*,,
Vi kan börja med jobbet... Franska fabriken är ett minne blott. I nästan 12 år har Herr Yves Rocher betalat mig för att dra rundor på en massa grejer som tillomed ska kunna göra Freddy Kreuger till den grannaste donna i ett par hmm (?) dojjor...
Trodde jag skulle sakna stället mer än vad jag faktiskt gör.. men sen o andra sidan så jobbar ju Sus kvar o märkligt nog så pratar vi nästan lika mycke med varandra fortfarande. på arbetstid, som när jag faktiskt befann mig fysiskt på stället.. (Tack Mr. Bell)
Jag hann vara arbetslös i hela 3 timmar, sen va jag i princip tbx på mina tåg =) Oj va jag saknat mina tåg! Jag slutade ju jobba på tågen 2007 för jag skulle kunna plugga,,, med facit i hand skulle jag ha sagt "byebye" till den franska fabriken istället redan då!
Jag är numera anställd på DSBfirst som Trainmanager =) fint ska d va! Jag knallar runt på "mina" Öresundståg o ropar "nya resande" dagarna i ända. Fantastiskt arbete (o jävligt bra lön, hihi). Det är så lustigt med alla Järnvägsarbetare, man är som en stor familj lixom.. Träffade en pensionerad järnvägare som hade arbetat uppe i Arvika o runt om i Värmland under sina yrkesverksamma år. Han visste mycke väl vem en utav min fars bättre vänner, och även mina barndomskamraters pappa var, som oxå är järnvägare. Vi snackade länge o väl om Arvikafolk o gemensamma känningar o han berättade om en liten tös som han aldrig kunnat få ur sin skalle. Hon va så liten o hade så skör hud, nästan som en skadad fågelunge, sa han... Kände mig inte alls träffad ;-)världen är så liten ibland,, o jag jävligt oförglömlig, haha.

Skolan vet jag inte hur det blir med... Har kommit in på en kurs som heter nåt i stil med "Handikapp o rehabiliteringsvetenskap", men vet inte riktigt om jag pallar... känns som om hela hjärnan är full av onödig information just nu... dags för en riktig utrensning i knoppen.

Osså har vi kommit till kärleken.... Ja, vad säger man... den är fantastisk =)
Jag vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt sa det pang i mitt hjärta... Denna karl som man haft runt sig de senaste tio(?) åren, och som jag aldrig haft en enda erotisk tanke på visade sig va en riktig hingst. Haha, nej jag skojade... Jag sa till Sus redan förra året att den dära "Läsken" han e bra mycke anorlunda än vad vi trott... Han visade sidor som impade, att han hade 2 hjärnor, inte bara 1 som de flesta karlar ;) Vi pratade mer o mer, umgicks mer o mer, sen va det kört.
Denna karl är utan snack den bästa karl jag haft i mitt liv. Han e mån om mig, vilket man inte är allt för bortskämd med och han gör mig lugn... Han är totalt olik mina gamla erövringar. Jag känner för en gångsskull att jag faktiskt duger som jag är, att jag inte behöver försvara min identitet och därmed mitt sätt att agera i min vardag. Jag har tänkt mycket på hur skadad man blivit under alla år i mitt förra förhållande. Jag som själv anser mig vara en relativt intelligent människa med en stark personlighet kan inte förstå idag hur jag kunnat leva i ett förhållande under så destruktiva former som jag gjort,, särskilt nu när man har ngt så här bra att jämföra med..
Jag finner inga ord som kan ge en korrekt känsla för hur mycket jag tycker om denna mannen kallad "Läsken". Vad som händer i framtiden, det får vi se, allt blir bättre med tiden, säger de som vet =)


Nu orkar jag inte uppdatera er längre, har fortfarande Ullis i luren dock... Har "bara" snackat med henne 6 gånger idag... Sus 3 gånger... (finn 3 fel, hmm ) Bye bye...